Jag skrev att
du är modig
men någonstans
tog vägen över
Valet var kanske
knappt ett val
och i vilket fall
styrt av annat
än mod

Men Du
lyft ditt huvud
låt din blick
tränga genom töcknet
du står där du står
och vägen är
den rätta...

80.000

En djup känsla av obehag. 80.000 ska ut! Ut ur landet. Hårdare tag, tack. Någon säger till någon "Här får du inte vara." "Se så, iväg med dig." Vem ger rätten? Vem äger landet? Det är något "under ytan" som skrämmer mig...

Jag begriper att vi i denna onda värld behöver samhällsstrukturer. Fungerande system. Och jag förstår att de kan överbelastas och krackelera. Men så är inte fallet. Bussen kommer. Morgontrötta ungdomar går på. Solen går upp. Arbetslösheten sjunker. Ekonomin fungerar. Landsbygden får nya arbetstillfällen och ansikten...

I skolan är det trångt i matsalen. Och vi funderar på vilka av de nyanlända som kan komma ut i klass. Vi har många frågor och funderingar. Vi pratar om nya saker på våra studiedagar. Men. Det är fart och fläkt. Vi får lösa problem. Tillsammans. Vi lever plötsligt mitt i något istället för i utkanten av allt...

80.000 ska ut! Ord skapar. Och dessa skapar oro och ont i magen. Kan vi inte skapa med andra ord. Typ "öppna-era-hjärtan" ord. Det är sådana vi behöver nu. Vi kan! Vi vill! Det är spännande! Vi gör rätt!

Här om dagen hade jag tre språkstödjare med på en lektion. En tandläkare, en jurist och en kvinna utan utbildning från Afghanistan. Henne har jag lärt känna lite. Hon har vikt ner slöjan och hon vill lära sig simma. Jag frågade henne "Vad är annorlunda här? Jämfört med Afghanistan, menar jag?" Hon tittade på mig och svarade med ett ord. "Allt!"

Jag har märkt en skillnad
Jag är slöjdlärare i årskurs 3-9
Vår kommun tar emot
        många flyktingar
I de lägre åldrarna pratar
      barnen av olika härkomst
        med varandra
Det sker naturligt
Pratar och leker
Jag tror det är det som
       kallas integration
Högstadieeleverna däremot är
      blyga
Blyga och tuffa och osäkra
Där är gränserna tydliga
Mörkhyade vid ett bord
Bleka vid ett annat
I matsalen
Man rör sig i grupper
Vi lärare säger "Prata!"
Men
Det är svårt
    JÄTTESVÅRT....     LÄSKIGT
Och
Man säger att integrationen
         fungerar inte
Det är JÄTTESVÅRT säger man
Det går ALDRIG säger en del


Stadsministern säger: "Sluta vara osäkra tonåringar!"
Kungen säger: "Väx upp och bli lite barnslig vett ja"
Jan Guillou säger: "Våga! Prata! Lek!"
Jag säger "Ja, men prata då!"

stängda dörrar

Tiden stänger dörrar
Läser gammal poesi
      som bekräftar tesen och det
Känns bra
Vill inte ha det på något
       annat sätt det
Skulle bli patetiskt
I tanken kan jag glänta
       på en och annan
Det räcker så
Mer än väl...

Nu är det dax igen...

2016 - ett bloggår.

Varför inte. En dagboksform som har sina fördelar. Alltid tillgänglig och läsbar. Kräver en viss självcensur och eftertanke i formulerandet. Märker att det är klart roligare och tillgängligare att återvända till gamla bloggar än till handskrivet. Det blir väl som vanligt. Spretiga funderingar och infall. Lite poesi. Lite politik. Lite vardag. En och annan bild. Och bara när lusten infinner sig...

att förstå att inte förstå

en liten 

   knappt märkbar perspektivförskjutning

ett liv att 

   fundera och leva

   med någon annans

     gåtfulla närvarofrånvaro

som ständig utgångspunkt

att i varje språng

   faktiskt komma framåt och

     finna sig stå på okänd och 

jungfrulig mark...

fullmäktige 27 april

Vi skapar lite debatt och får lite rubriker. Det är nog bra. För oss. Men frågorna är ju det viktiga. Förstår inte riktigt varför insyn och delaktighet är så känsligt att lyfta. Borde väl vara den naturligaste sak i världen att vi folkvalda får möjlighet att bli insatta i kommunens förehavanden. Det är ju inte alldeles enkelt att greppa över ekonomin och dess prioriteringar även om vi är en liten kommun. Kunskap är makt, brukar vi ju säga, och det är något märkligt med den där makten. Vi får försöka hitta andra vägar… (Här ligger motionen och motionssvaret)

Vår motion om problematiken med dubbla ordförandeposter blev också nedröstad. (S)svaret var ungefär att, visst, det finns risk för maktkoncentration men det har ni inte med att göra. Vi reagerade på att ordförande i fullmäktige också är ordförande i Kultur- och Fritid. Vi la den där motionen innan valen till styrelser i kommunens bolag gjorts. Där kan man snacka om maktkoncentration. Och mansdominans… (Här är det protokollet… om du orkar läsa ;-)