Mina studier i didaktik för mej ut weben och in i skolans kris. 1,1 sökande till varje lärarutbildningsplats! Yrket lockar inte längre. Min mor(80) skrev så här i sin blogg häromveckan.
Risken för kvalitetssänkning i skolan är uppenbar. Varför vill man - vill man inte - bli lärare? Tänker på det där med att "brinna" för sitt ämne. Min far var biologi- och kemilärare och han var så himla intresserad. Hela tiden. Han kunde mycket. Lite "nödig". Kanske fanns det fler "nördar" i lärarkåren förr. Då, i en annan tid. Och kanske var skolan sån då att den passade för sådana och dom för den. Jag vet inte, men…
…kanske har nördarna andra arenor idag. Kanske passar de inte alls in i dagens skola. Jag vet inte. Jag bara funderar…
…vad jag vet är att min far INTE hade passat in. Han skulle bli fullkomligt skogstokig på allt runtomkringarbete lärare åläggs idag. Han ville ju gå hem efter sina lektioner. Sitta vid köksbordet och rätta sina prov och berömma elever. Och så ville han ha långt sommarlov. Och påsklov och jullov. Han ville hinna med så mycket annat i livet också. Men han var en bra lärare. Så säger hans gamla elever iaf...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar