något av
magin och
skimret försvann
men också
en del av mörkret och
osäkerheten
om
det nu var mörker
det kanske bara var
något annat fånigt...
hursomhelst
han sparkade undan
fötterna på några av oss
vi reste oss förvisso
och borstade gruset av våra kläder
lite undrande, lite desillusionerade och
kanske....lite klarsyntare
sorgen ska väl mjukna, ilskan lägga sig
och hoppet står och faller nog
inte med honom (den gode vännen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar